Hope

Sitter på bussen in mot stan för att möta upp Ella. Alltså hon åker bort i en månad på söndag och jag vet helt seriöst inte hur jag ska klara av det. Ahhhh. Men hon kommer ha the time of her life på tågluffen så jag är jätteglad ändå såklart. Idag är en bra dag, det känns i luften. Har klarat upp en del oklarheter jag gått och tänkt på länge och känner mig för första gången på flera veckor stabil. Vaknade klockan 11 och stack ut och sprang, ett sjukt bra pass faktiskt! Börjar komma igång med löpningen igen. I höst ska jag antagligen få starta en alldeles egen löpargrupp för lite yngre barn och då måste man ju vara i form själv liksom. Ser fram emot det! Ska gå av bussen nu, skriver sen:)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0